{"id":3315,"date":"2014-12-03T12:29:36","date_gmt":"2014-12-03T12:29:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.123fakta.com\/da\/?p=3315"},"modified":"2026-03-19T10:38:22","modified_gmt":"2026-03-19T10:38:22","slug":"fakta-om-psykologi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.123fakta.com\/se\/facts-about-psychology","title":{"rendered":"Fakta om psykologi"},"content":{"rendered":"
    \n
  1. R\u00e4dsla f\u00f6r h\u00f6jder:<\/strong>\u00a0Alla m\u00e4nniskor kan korsa en 1 m l\u00e5ng och 30 cm bred br\u00e4da p\u00e5 golvet, men bara n\u00e5gra f\u00e5 kan g\u00f6ra det p\u00e5 20 meters h\u00f6jd<\/li>\n
  2. Mindre:<\/strong>\u00a0Minnen \u00e5terskapas varje g\u00e5ng vi t\u00e4nker p\u00e5 dem. Detta inneb\u00e4r ocks\u00e5 att skapa falska minnen - saker som aldrig har h\u00e4nt - hos en annan person<\/li>\n
  3. Multitasking:<\/strong>\u00a0M\u00e4nniskor kan inte multitaska. Du kan bara g\u00f6ra en sak i taget. Vi \u00e4r dock bra p\u00e5 att snabbt v\u00e4xla mellan olika aktiviteter, s\u00e5 vi tror att vi g\u00f6r flera saker samtidigt - men i verkligheten, i praktiken, kan vi bara g\u00f6ra en sak i taget. Det enda undantaget fr\u00e5n denna regel \u00e4r fysiska uppgifter som vi g\u00f6r mycket ofta och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r mycket bra p\u00e5; h\u00e4r kan vi samtidigt utf\u00f6ra en mental uppgift. Ett exempel p\u00e5 detta skulle vara att g\u00e5 och prata samtidigt<\/li>\n
  4. M\u00e5l:<\/strong>\u00a0Om du ber\u00e4ttar f\u00f6r andra om dina m\u00e5l \u00e4r det mindre troligt att du uppn\u00e5r dem eftersom du tappar motivationen<\/li>\n
  5. Fobier:<\/strong>\u00a0Inom psykologin finns det mer \u00e4n 400 k\u00e4nda fobier. N\u00e5gra udda exempel \u00e4r hippopotomonstrosesquippedaliphobia (r\u00e4dsla f\u00f6r l\u00e5nga ord) och phobophobia (r\u00e4dsla f\u00f6r fobier)<\/li>\n
  6. Favoritl\u00e5t:<\/strong>\u00a0Din favoritl\u00e5t \u00e4r f\u00f6rmodligen din favorit eftersom du f\u00f6rknippar den med en k\u00e4nslom\u00e4ssig h\u00e4ndelse i ditt liv<\/li>\n
  7. Truman-syndromet:<\/strong>\u00a0Trumans syndrom \u00e4r ett tillst\u00e5nd d\u00e4r patienterna tror att de lever i en dokus\u00e5pa (som i filmen \"The Truman Show\" fr\u00e5n 1998)<\/li>\n
  8. Pengar:<\/strong>\u00a0Att spendera pengar p\u00e5 andra m\u00e4nniskor ger mer lycka \u00e4n att spendera pengar p\u00e5 sig sj\u00e4lv<\/li>\n
  9. Fantomvibrationer:<\/strong>\u00a068% personer upplever att deras mobiltelefon vibrerar \u00e4ven n\u00e4r den inte g\u00f6r det - ett fenomen som kallas \"fantomvibration\" bland psykologer<\/li>\n
  10. Korttidsminne:<\/strong>\u00a0M\u00e4nniskor kan bara komma ih\u00e5g 3-4 saker i 20 sekunder \u00e5t g\u00e5ngen. Ett bra exempel \u00e4r ett telefonnummer som 28 41 17 59. Du m\u00e5ste upprepa de fyra komponenterna i telefonnumret f\u00f6r att komma ih\u00e5g det<\/li>\n<\/ol>\n

    Reptilhj\u00e4rnan: \"Kan jag \u00e4ta den? Kan jag para mig med den? Kommer den att d\u00f6da mig?\"<\/h2>\n
    \"Fakta:
    Medverkan: rottenpot.deviantart.com + pixabay.com<\/figcaption><\/figure>\n

    Har du n\u00e5gonsin lagt m\u00e4rke till att m\u00e4nniskor alltid r\u00f6r sig mycket l\u00e5ngsamt f\u00f6rbi en olycka? Eller att m\u00e4nniskor flockas kring gratisprover? Visste du att trafikolyckorna \u00f6kar dramatiskt p\u00e5 v\u00e4gar med reklam som visar kvinnor i underkl\u00e4der? Allt detta beror p\u00e5 en sak: v\u00e5r reptilhj\u00e4rna. Denna del av hj\u00e4rnan var den f\u00f6rsta vi utvecklade och har till uppgift att kontrollera tre grundl\u00e4ggande drifter: mat, fortplantning och fara. S\u00e5 var vi \u00e4n befinner oss skannar reptilhj\u00e4rnan av v\u00e5r omgivning f\u00f6r att svara p\u00e5 f\u00f6ljande fr\u00e5gor: \"Kan jag \u00e4ta det? Kan jag para mig med den? Kommer den att d\u00f6da mig?\". Det betyder att du inte kan l\u00e5ta bli att l\u00e4gga m\u00e4rke till mat, sex och fara<\/strong><\/em><\/p>\n

    Paris-syndromet<\/h2>\n
    \"S\u00e4rskilt
    Tillh\u00f6righet: Materialforskare - Flickr.com<\/figcaption><\/figure>\n

    Paris syndrom \u00e4r en typ av depressionssjukdom som drabbar 10 till 20 japanska - vanligtvis kvinnliga - turister i Paris varje \u00e5r. Sjukdomen orsakar olika psykologiska symtom som hallucinationer, f\u00f6rf\u00f6ljelsemani etc. samt psykosomatiska symtom som yrsel, svettningar etc. Orsaken till st\u00f6rningen \u00e4r en form av extrem kulturchock; m\u00e5nga japanska turister har extremt h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 Paris, liksom mycket romantiserade och orealistiska f\u00f6rest\u00e4llningar om staden, som alla kraschar n\u00e4r de upplever det i verkligheten<\/strong><\/em><\/p>\n

    Vi \u00f6verskattar v\u00e5ra framtida k\u00e4nslor<\/h2>\n
    \"Det
    Tillskrivning: Natalia Rivera + Iselin - Flickr.com<\/figcaption><\/figure>\n

    Vi \u00f6verskattar v\u00e5ra k\u00e4nslom\u00e4ssiga reaktioner i framtiden. Oavsett om vi f\u00f6rest\u00e4ller oss en negativ (t.ex. skilsm\u00e4ssa, d\u00f6dsfall i familjen etc.) eller positiv (t.ex. att bli f\u00f6r\u00e4lder, vinna p\u00e5 lotteri etc.) h\u00e4ndelse i framtiden kan vi inte l\u00e5ta bli att \u00f6verskatta de framtida k\u00e4nslorna (de negativa h\u00e4ndelser vi tror kommer att utl\u00f6sa djup sorg, medan de positiva kommer att utl\u00f6sa extrem gl\u00e4dje). I verkligheten tenderar vi att vara mer eller mindre lika lyckliga hela tiden<\/strong><\/em><\/p>\n

    Mer fakta fr\u00e5n psykologins v\u00e4rld<\/h2>\n