Fakta om dvärgplaneter

1. Pluto: Pluto är den största och mest kända dvärgplanet i vårt solsystem. De första fem erkända dvärgplaneter är Ceres, Pluto, Eris, Makemake och Haumea
2. Omloppstid: Liksom de andra planeterna varierar dvärgplaneternas omloppstid - både runt sig själva och om solen. Det innebär att tidsenheter t.ex. dagar och år är annorlunda jämfört med på jorden. Till exempel ett år på Pluto är ungefär 248 år på jorden. 1 år på Ceres är cirka 4,6 år på jorden
3. Kuiperbältet: Nästan alla dvärgplaneter i vårt solsystem finns i Kuiperbältet (inklusive Pluto). Den enda dvärgplanet utanför Kuiperbältet är Ceres som istället förekommer i ett asteroidbälte mellan Mars och Jupiter
4. Konstruktion: Dvärgplaneterna består främst av berg och/eller is. Förhållandet mellan sten och is beror på de enskilda dvärgplaneternas läge i solsystemet
5. Liv: Ingen av de kända dvärgplaneter kan de finnas liv på (absolut inte de livsformer som vi känner till)
6. Atmosfär: Dvärgplaneterna Pluto och Eris har tunna atmosfärer som expanderar när de flyttar sig närmare solen och kollapsar (eller fryser) när de flyttar sig längre bort från solen
7. Ringar: Ingen av de kända dvärgplaneterna har ringar
8. Månar: Många men inte alla dvärgplaneter har månar. Ceres till exempel. Har inga månar medan Pluto har fem
9. Dawn: Det första uppdraget till en dvärgplanet var med sonden "Dawn" som gjordes 27 september 2007 Målet är att gå in i omloppsbanan runt Ceres i februari 2015. Under 2011 besökte Dawn också protoplanet Vesta då den befann sig i omloppet. Om uppdraget lyckas är Dawn den första rymdfarkost som har kretsar runt två rymdkroppar
10. New Horizons: Det första uppdraget till Kuiperbältet - där Pluto och de flesta andra dvärgplaneter är - kallades "New Horizons" och gjordes 2006 och var planerad att anlända till planeten under 2015

Definitionen av en dvärgplanet

Före 2006 ansågs Pluto vara en ”normal” planet på samma villkor med de övriga åtta planeter i vårt solsystem. Upptäckten av en planet i samma storlek som Pluto längre ut i Kuiperbältet gjorde dock att debatten om vad den verkliga definitionen av en planet var och vad en dvärgplanet var. Resultatet av detta var en ny officiell definition av dvärgplaneter som man använt sedan 24 augusti 2006.

Dvärgplaneter definieras som himlakroppar:

• Cirkulerar runt solen
• Har tillräcklig med massa för att ha en (nästan) rund form
• Inte ha städat sin kretsloppsbana från material (i motsats till en ”riktig” planeter)
• Inte en enda måne

Det vill säga att de som skiljer dvärgplaneter från planeter är punkt nummer 3: planeter har rengjort sina kretsloppsbanor runt solen från material där dvärgplaneter tenderar att kretsa kring i de zoner där liknande objekt kan korsa sin bana runt solen (speciellt ateroidbälten som till exempel Kuiperbältet). En annan bra tumregel är att dvärgplaneter är i allmänhet mindre än planeten Merkurius.

De officiella definitionerna och reglerna för skillnaderna mellan planeter och dvärgplaneter bestäms av Internationella astronomiska unionen

Plutoider

I samband med nedgradering av Pluto från planet till dvärgplanet år 2006 erkände den internationella astronomiska unionen dock Plutos särställning i solsystemet och därför valde att införa den allmänna namnet ”plutoider” om alla dvärgplaneter som är längre bort från solen än Neptunus.